Julafton och julefrid!
Redan på morgonen var det en alldeles extra frid i luften. Husse och matte spelade sådan där plingig julmusik, i och för sig precis som alla dagar i flera veckor nu men väldigt finstämt. Frukosten var framdukad redan när jag kom ut i köket. Granen lyste vid skänken bredvid de små tomtarnas stuga och adventsljusen var tända på bordet. Tipp, Tapp och Tull kom ut ur pepparkakskojan och gnodde sömnen ur ögonen när de fick syn på sina små gröttallrikar, till bredden fyllda med tomtegröt och var sin liten mandel på toppen.

Runt lunchtid tog vi en sväng in till hussemor, hennes Kajan och Morran, den lilla vita med hörntänderna. Där blev det julmat, en massa kramar och en rolig syn med fyra vuxna tvåbeningar som satt klistrade vid TVn för att se på tecknad valpfilm om en anka och dess vänner.

Väl hemma igen blev det en kväll i lugnets tecken med utdelning av lite paket som hade dykt upp under granen, troligen med hjälp av den där tomten. Husse och matte lät mig själv söka mina paket. Det var jätteenkelt eftersom någon hade satt sådana där vita möbeltassar med eukalyptus under dem. Dessutom doftade köttbullarna inifrån dem väldigt gott.
Husse blev väldigt glad för sin pinne tror jag. Han lade den åtminstone inte i vedkorgen. Matte fick en stor slick på nosen medan Tipp, Tapp och Tull fick en hel påse mandlar att förlusta sig på. Som tack fick jag en massa kel och kli i mina armhålor av dem medan de försökte klättra upp på min rygg för en ridtur runt granen.

Det enda som störde lite under julaftonen var en gång på sena eftermiddagen när det plötsligt bankade på dörren. Jag blir ju väldigt skällig av plötsliga och hårda ljud. Husse försökte lugna mig men så fort han öppnade dörren stormade jag ut. Där på trappen tvärvände en gammal rödklädd tvåbening med en stor säck på axeln och lade benen på ryggen. Jag snappade genast upp leken, det var en lek jag älskade: Att jaga eller jagas! Jag jagade honom hela vägen tillbaka upp till grinden med ”Varning för hunden”-skylten. Det verkade inte vara rödrockens favvislek dock. Han lekte nämligen bara den enda gången innan han smet ut från tomten och fortsatte till de andra husen utefter gatan.

Nåja, utöver den lilla fadäsen måste jag säga att julafton hade allt det där jag hade hoppats på. Nu undrar jag bara: Är det sant det där de säger att den varar ända fram till ”påska”?