Åh vilken härlig vecka jag har haft, påsklov är något jag verkligen gillar. Jag älskar när alla lillmattar och hussar kommer hem bara för att träffa mig! Då finns det alltid någon som vill leka, busa och gosa. Tänk att få brottas och dragkampa hur mycket jag vill. Det är verkligen skillnad när jag är hemma med husse. Då kan det bli lite långsamt, husse bara pratar och pratar och skriver på sin dator.
Ni ska inte tro att jag inte älskar min husse, han bäst men ibland är han lite väl tokig. Det var som i helgen då husse, matte och jag tog en morgonpromenad, plötsligt fick husse för sig att jag skulle få prova att åka pulka, helt galet! Har ni någonsin sett en hund åka pulka!? Kolla in filmen som matte tog. Fort gick det men det var inget för mig. Jag leker mycket hellre med pinnar och kan om det behövs till och med gå fot för att slippa att åka pulka.
Ibland kommer husse och matte på att de ska ut och springa. Jag vet direkt vad det handlar om. De byter om till tighta kläder och verkar så glada, då vet jag att det är något kul på gång. Det är inte alltid som jag får följa med men i veckan fick jag det. Vi sprang så fint tillsammans, husse, matte och jag, precis som en flock. Solen sken och livet lekte. Det händer att Husse ökar takten den busen och då halkar matte efter men det gör ingenting, då låtsas jag att jag behöver kissa och då stannar husse och matte hinner ifatt. Han är inte så smart min husse, hehe.
Efter ett varv runt Rödeby är jag ganska nöjd, oftast är matte det också. Husse brukar springa ytterligare ett varv. Det gjorde han den här gången också. Jag blir alltid lika förvånad när han bara sticker iväg, jag hinner liksom inte med. Då brukar jag sätta mig vid grinden och vänta. Det gjorde jag den här gången också. Tuggar gärna på en pinne i väntan på att husse ska komma tillbaka.
Plötsligt dyker han upp min älskade, älskade husse, jag blir så glad så jag kan inte hjälpa att jag skäller. Vem gör inte det när man blir glad!? Vet ni vad som händer då? Jo, tokhusse bara springer förbi! Vet han inte var han bor? Såg och hörde han inte mig? Jag fortsätter att skälla men inte stanna han för det. Tillslut får jag sätta mig ner och yla. Då fattar husse att han har sprungit för långt och äntligen vänder han. Jag kan knappt bärga mig och hoppar och skäller och är såååå glad att se min fina husse. Vet ni vad han gör då? Jo då blir han arg på mig för att jag skäller och vill inte prata med mig. Men hallå, om jag inte hade ylat då hade han säkert sprungit fortfarande. Husse muttrade något om att det inte blev jämna kilometer annars men det tror inte jag på, jag tror att han blivit lite senil och inte vet var han bor. Tur att han har mig :-
Minns ni att jag berättade för er om husses aprilskämt, om att han hade anmält mig som andra hund efter Lajka att få åka upp i rymden. Ja han är bra rolig min husse, han kan skämta han. Det roliga med den här historien är att tidningen Sydöstran fått nys om husses, som de trodde sanna historia, ringde och frågade om det var sant. Tänk att de trodde att husse och matte ville bli av med mig. Det skulle de såklart aldrig, de älskar mig för mycket för det Jag är glad att tidningen kollade källan innan de skrev om mig.
Puss och moff från mig
