Kobbe-bus på Kobebus och Stenshamn

Så var det då livet som skeppshund, en annan del av min valptillvaro. Att åka bil var till en början rätt läskigt men båten har jag aldrig haft några problem med. Nja, ok, första gången ombord när husse startade blev jag lite orolig. Den bullrade och vibrerade på ett sätt som jag aldrig har varit med om tidigare. Husse har dessutom ett litet trick för att få den att lyda och starta. Han tar en liten handslägga och smäller till startmotorn lite lätt så lyder den fint sedan och startar när han trycker in knappen. Jag tycker han borde försöka med lite godis i stället. Då skulle nog båten lära sig att det är roligt att starta. Det är mycket snällare än att vara hård mot den. Så tycker i alla fall jag 🙂

De senaste dagarna har vi varit ute på två turer, en till Kobebus precis utanför stan och en ända ut till Stenshamn i den yttre skärgården.
Kobebus var bara en kort tur för kvällen med lite grillning, lek i vattenbrynet och fågelskådning.

I vattenbrynet vajar en alg som heter grönslick. Nu förstår jag varför. Nafsar man i det där gröna så får man slicka sig länge om nosen. Det fastnar överallt.
Hej, är det kallt eller kan jag komma i?

Turen till Stenshamn däremot var mycket längre så då sov vi över på båten också. Husse och mattes båt går inte så fort så då är det bra att det finns så många spännande och konstiga dofter som kommer med vindarna på havet. Jag älskar att stryka bak öronen, sätta upp nosen i vinden, kisa lite och bara sniffa på med fullt fokus på alla små signaler från nosen, och ett av mina absoluta favvisställen är framme vid vindrutan där jag hjälper husse och matte att hålla järnkoll.

Här är jag utkik. …eller borde det heta ”utsniff” när man är vovve som jag? Jag vet inte vad jag spanar efter men hittar jag det så säger jag till… voff.

Båten kan ju vara lite bullrig så då är det skönt att emellanåt hoppa in i förruffen och lägga sig att vila från oljud och dofter. Därinne hör man i stället hur vattnet forsar förbi på utsidan och det är riktigt gott att bara snusa lite. Dessutom är det perfekt att komma ur solen ibland om den blir lite för gassig.

Tystare, mjukare och lite gungigt. I husse och mattes koj i förruffen är det skönt att koppla av en stund under resan.
Ibland vill man bara få vara en liten valp och bli omhållen. Här kör matte båten så då kan jag passa på att få gosa lite i husses famn. Jag vet inte om husse tycker jag är så liten längre, jag tycker nog han darrade lite på armen till slut. 🙂

Ute på Stenshamn finns det många fina små hus men bara två personer som är bofasta året runt, Gösta och Ingrid. Husse är släkt med dem så dem hälsade vi på. Där finns också en jättefin gästhamn med toa, dusch, bastu, sjöbodar och en massa båtar. I en av sjöbodarna finns det en liten kiosk.

På många av båtarna fanns det andra skeppshundar. Vi träffade ett gäng med en jätterolig liten Lagottotjej på knappt tre månader. Oj vad vi lekte. Sedan blev jag utskälld både av gängets Chihuahua och Bulldog så där dog festen lite grann tyckte jag så då kunde vi lika gärna gå hem till vår båt.

Stenshamn sett från vår båt vid läggdags. Bortom huset med ljus i fönstret bor husses släktingar.

 

På morgonen tog vi en promenad över till Utlängan, en annan ö som sitter ihop med Stenshamn via en smal bro. Där fick jag gå utan koppel en stund medan matte kastade boll med mig. Tur att hon kastar så rakt! Jag älskar att jaga efter studsande bollar men är inte så säker på att jag vill bada än. Ibland stökar det till sig lite när jag hämtar boll. Skulle jag ana något som luktar gott så åker bollen ut. Man kan ju inte dra en massa goda dofter genom nosen om munnen samtidigt är vidöppen med en boll i. Då far ju luften bara upp och ner genom munnen. Så, bollen blev alltsom oftast liggande halvvägs tillbaka tills matte kom fram till den och kastade igen.

Som liten valp har jag inte förmågan att hålla flera bollar i luften samtidigt. När det plumsade till i vattnet så fick lekbollen vackert ligga en stund.

Nej, nu måste jag knyta mig! Imorgon är det valpkurs med Pelles hundskola igen. Då måste jag vara skärpt! Morrs!

Bookmark(0)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *