Finvinter med spårsnö

…och så kom finvintern tillbaka. En massa tung nysnö föll utan vind och landade rakt över allt som den kom åt. Resultatet blev …vitt!

Allt var klätt i vinterskrud igen: vitt, ljust och rent… och ljuddämpat.
Lite tilltugg på morgonpromenaden, så trevligt. Jag nyper änden på bokkvisten medan husse försöker få en bild.

En tidig morgonpromenad i nyfallen snö på obeträdda stigar är extra spännande. Där ser man minsta spår  efter de som har korsat stigen framför oss. Spårsnö kallas det visst, och det stämde verkligen i morse.

Jag får springa av mig lite innan vi ger oss ut i skogen. Undrar om någon ser mina spår och gissar vem jag är eller vad jag gjorde.

Vi har till exempel roliga koltrastar i vår trädgård. Jag tycker i alla fall att det är roligt att jaga upp dem ur buskarna. Husse verkar inte riktigt se det roliga i det men så har han inte provat själv heller. Det första vi såg utanför huset på väg ut i morse var spår efter en halvstor pippi som hade gått in i vedförrådet, husse gissar på en av koltrastarna. Kanske var den också ute efter en pinne att tugga på?
Här följer lite av de spår vi hittade i nysnön under morgonpromenaden. Det enda jag saknade var rådjursspåren som brukar finnas nere vid ån, de hade inte varit där i natt.

Här är det nog just en koltrast som har blivit trött i vingarna och fortsatt till fots.
Den här blev pigg igen. Ett dubbelt avstamp och ett par decimeter längre fram ett svep av vingfjädrarna genom snön. Airborne…
Vi vet ju att det finns ekorrar i skogen men jag visste inte att de var så många. Vi såg ekorrspår överallt. De ser nästan ut som kaninens men är mindre och spädare, och med tydligare tår och klor som ska kunna greppa i barken medan den klättrar..
Kattspår ser nästan ut som små hundspår men man ser inga klomärken. Katten håller ju sina indragna tills de behövs. Lömskt med dolda vapen tycker jag, är det ens tillåtet?
Här har en mus skuttat över stigen. Den har nog varit orolig för den öppna ytan och skyndat sig fram i skutt utan att rita streck i snön med svansen. Tur för den att katten inte var på samma ställe. …fast det är klart, jag vet ju inte om de träffades senare för så långt mellan dem var det inte.
Nästan hemma igen så visar husse hur man ser att en ängel har landat. Kan ni se snöängeln? Ja, han är lite barnslig husse.

Ha det gott i snön!

Bookmark(0)